Hoppas på att de är dax att börja få skriva ett nytt.
Efter 8 långa månader så är bouppteckningen för min pappa färdig och känner att nu kanske man kan lägga allt de praktiska åt sidan och faktiskt kan få börja sörja.
Det är hemskt vad mycke det river upp under en sådan process och vad många minnen som kommer tillbax.
NU kanske man får chansen att skriva ett kapitel och minnas den där kärleken och värmen som man en gång i tiden hade och som nu är borta.
Men ändå kunna skriva den med glädje att man blivit så lyckligt lottat över att få ha en sådan underbar människa i sitt liv och blivit så älskad av honom.
Jag vore ingenting om du inte fanns ❤❤❤
